Häromdagen hade jag och sambon en ledig dag tillsammans. Vi passade på att julhandla. Påväg i bilen frågade jag min sambo om hur han skulle hantera att våra barn i framtiden eventuellt vill träffa donatorn. Och kanske vidare får en kontakt och vill bygga en relation till honom. Det skulle innebära att min sambo då plötsligt skulle bli "styvpappa" till våra barn. Han svarade; "då är det så och då får jag vara glad för deras skull och stötta dem i det". Han finner sig i det här så bra. Och så står mina tankar ivägen och stoppar. Jag vet inte hur jag skulle ta det. Att mina barn skulle ha en kontakt med en man som i själva verket är deras bilogiska pappa. Helt plötsligt uppstår en känsla av att ha genomgått en skilsmässa utan att egentligen ha gjort det.  Att ha kämpat för att hålla ihop i allt det svårsa men ändå ha en familj som inte är en kärnfamilj. Det gör ont. Vill inte ha det så. Min sambo som vet att jag har svårt att ta in det här och acceptera det frågade om jag skulle ha lättare att ta emot donerade spermier från en man som vi tillsammans väljer ut. Exempelvis en homosexuell. Det infann sig en ro i min mage som inte funnits sedan innan dagen vi fick beskedet. Är det där problemet ligger hos mig? Att jag inte vet vem han är? Problemet i att välja en man är att risken att han vill agera far när barnet väl är här är stor. Kanske för stor. Och jag undrar när det är vår tur att hitta vår väg.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Och det är tack vare dig. Jag är så otroligt glad och tacksam för att jag får vara med om det här! Kunde aldrig tro att jag skulle kunna komma såhär långt och faktiskt bli lycklig när vi var i den tuffa perioden. Den var fruktansvärd. Finns inga ord ...

... Och allt jag skrivit om känns som bortblåst. Du tog mig med storm samma sekund som jag själv fick ta emot dig i mina armar. Min fina son. Jag hade aldrig kunnat drömma om att det skulle bli såhär bra. Den här resan har varit otroligt lång och snå...

Nu är vi i v 40. På söndag är det beräknat men jag får för mig att vi kommer att hänga ihop ett tag till. Absolut sista datumet borde bli den 7e augusti. Men snälla låt mamma slippa en igångsättning. Kom innan dess är du snäll. Du och jag går här hem...

Igår var jag till bm, v 37. Sedan ca v 33-34 har du legat med huvudet neråt men igår konstaterade bm att du är färdigfixerad. Jag är nu fullgången och du färdigfixerad så nu kan du komma när som helst sa hon. Förstår inte var tiden tagit vägen. Trots...

V 37 idag och äntligen är väskan packad. Har varit lite stressad sista tiden då vi inte tagit tag i packandet förrän nu. Men nu är det klart! Nu står även vagnen redo, mitt i renoveringskaoset. För ett tag sedan var du lugnare i magen men nu, sedan e...