Det är såhär det känns. Såhär det känns att bli tvingad ut ur sitt eget förhållande. Just nu är jag totalt likgiltig. Inte en enda känsla har jag kvar. Jag är så otroligt förbannad för att allt ska gå emot. Magen säger att enda vägen till att bli lycklig är att lämna allt. Men hur fasen ska jag kunna se lycka i det? Magen säger att om jag väljer att stanna är risken att bli olycklig resten av livet. Och om jag väljer att lämna finns en möjlighet att bli lycklig senare. Men inga garantier. Aldrig en enda garanti. Inte på något. Jag vet ju att jag inte vill ha det såhär. Men jag vet inte vad jag väljer om jag skulle lämna. Innan allt det här hade jag inte en tanke på att lämna. Men när vi letade hus hade jag det. Jag hann i af vara lycklig i ett år. Måste se det så. Se det positiva mitt i all skit. Är det här mitt liv? De vakna nätterna talar för att det är det. Jag sitter i min fåtölj. Så otroligt jävla redo för en familj. Men kaninen ligger orörd i hörnet. Väntar på att bli färdig. Konstigt nog. 

 

Anki

22 mars 2015 21:51

Menar du att du funderar på att lämna din relation? Alla är vi olika men jag hade i ditt läge valt att stanna.

http://pinkfuzz

vagentilldig

30 mars 2015 10:20

Precis... De tankarna har kommit och gått. Men ju mer jag läser om det och när jag har pratat med min kurator är det en naturlig fas i bearbetningen. Först blev jag livrädd att jag ens tänkte tanken. Men då min kurator sa att det är långt mellan tanke och handling så lugnande jag mig väldigt. Detta har jag även bolla med mig sambo. Hur konstigt det än låter. Och att jag har kunnat vara så pass ärlig mot honom och han ändå stannat kvar betyder massor för mig. I dagsläget är jag mer inne på donation. Även om det ändå känns helt galet att det är mig det handlar om. Men jag tror att den här resan aldrig kommer att kunna kännas bra i den här före-processen utan först när vi känner barnet. Är helt säker pån att resultatet kommer att bli toppen därför vågar vi gå vidare ändå. Tack snälla för din kommentar och åsikt. Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Och det är tack vare dig. Jag är så otroligt glad och tacksam för att jag får vara med om det här! Kunde aldrig tro att jag skulle kunna komma såhär långt och faktiskt bli lycklig när vi var i den tuffa perioden. Den var fruktansvärd. Finns inga ord ...

... Och allt jag skrivit om känns som bortblåst. Du tog mig med storm samma sekund som jag själv fick ta emot dig i mina armar. Min fina son. Jag hade aldrig kunnat drömma om att det skulle bli såhär bra. Den här resan har varit otroligt lång och snå...

Nu är vi i v 40. På söndag är det beräknat men jag får för mig att vi kommer att hänga ihop ett tag till. Absolut sista datumet borde bli den 7e augusti. Men snälla låt mamma slippa en igångsättning. Kom innan dess är du snäll. Du och jag går här hem...

Igår var jag till bm, v 37. Sedan ca v 33-34 har du legat med huvudet neråt men igår konstaterade bm att du är färdigfixerad. Jag är nu fullgången och du färdigfixerad så nu kan du komma när som helst sa hon. Förstår inte var tiden tagit vägen. Trots...

V 37 idag och äntligen är väskan packad. Har varit lite stressad sista tiden då vi inte tagit tag i packandet förrän nu. Men nu är det klart! Nu står även vagnen redo, mitt i renoveringskaoset. För ett tag sedan var du lugnare i magen men nu, sedan e...