Direktlänk till inlägg 30 mars 2015
På torsdag har jag fått tid för spolning av äggledarna. Trots att inget av det här känns helt bra så går vi ändå vidare. Hur kommer det sig? Jag tror att det just i den här fasen aldrig kommer att kännas helt bra eller rätt. Men jag vet att resultatet kommer att bli det. Jag läste häromdagen i en artikel där en psykolog hade svarat en kille som var i samma situation som vår. Hon skrev "självklart kommer det finnas nackdelar och frågetecken. Men den stora frågan du ska ställa dig är om dessa nackdelar och frågetecken är hanterbara". Hanterbara. Det är dem ju. Självklart. Skön inställning. Att lämna och gå vidare är för mig inte hanterbart. Men att välja det här alternativet är hanterbart trots att det inte känns bra. Det är en sorg att känna redan nu att den här sanna glädjen kanske inte kommer finnas där på samma sätt förrän jag känner dig och förrän du faktiskt är här hos oss. Men jag hoppas och tror att det kanske också bara är en tanke. Och det har jag ju lärt mig, att det är långt mellan tanke och handling.
Och det är tack vare dig. Jag är så otroligt glad och tacksam för att jag får vara med om det här! Kunde aldrig tro att jag skulle kunna komma såhär långt och faktiskt bli lycklig när vi var i den tuffa perioden. Den var fruktansvärd. Finns inga ord ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 | 5 | 6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 | 19 |
20 |
21 |
22 |
|||
23 | 24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 | 31 |
||||||||
|