För en tid sedan skrev en tjej till mig. En främling som kom att bli min enda stöttepelare. Lika gammal som jag och från samma stad hade hon tillsammans med sin man precis fått samma besked som oss. Inga spermier i första provet. För första gången lättades min kväll upp om att jag inte var ensam. Hennes ord var som mina. Hennes brev var som texten i min egen blogg. Samtidigt fick jag ont i magen för att de skulle behöva gå igenom denna helvetesresa som vi gått igenom. Från den dagen har hon och jag skrivit så mycket till varandra att jag för första gången i mitt liv fått de så kallade sms-tummarna. Under tiden de varit på fler undersökningar har jag fått följa dem och det är som en repris på vår egen resa. Just idag har de varit iväg på biopsin. Och nu sitter de där och väntar på beskedet som ska avgöra deras framtid. Samtidigt som jag är livrädd att förlora henne så håller jag mina tummar för att de ska slippa detta. Med 50% chans och vi var de som misslyckades så borde dem lyckas? Eller hur? Jag tänker på er hela tiden idag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Och det är tack vare dig. Jag är så otroligt glad och tacksam för att jag får vara med om det här! Kunde aldrig tro att jag skulle kunna komma såhär långt och faktiskt bli lycklig när vi var i den tuffa perioden. Den var fruktansvärd. Finns inga ord ...

... Och allt jag skrivit om känns som bortblåst. Du tog mig med storm samma sekund som jag själv fick ta emot dig i mina armar. Min fina son. Jag hade aldrig kunnat drömma om att det skulle bli såhär bra. Den här resan har varit otroligt lång och snå...

Nu är vi i v 40. På söndag är det beräknat men jag får för mig att vi kommer att hänga ihop ett tag till. Absolut sista datumet borde bli den 7e augusti. Men snälla låt mamma slippa en igångsättning. Kom innan dess är du snäll. Du och jag går här hem...

Igår var jag till bm, v 37. Sedan ca v 33-34 har du legat med huvudet neråt men igår konstaterade bm att du är färdigfixerad. Jag är nu fullgången och du färdigfixerad så nu kan du komma när som helst sa hon. Förstår inte var tiden tagit vägen. Trots...

V 37 idag och äntligen är väskan packad. Har varit lite stressad sista tiden då vi inte tagit tag i packandet förrän nu. Men nu är det klart! Nu står även vagnen redo, mitt i renoveringskaoset. För ett tag sedan var du lugnare i magen men nu, sedan e...