Idag startade vår föräldrakurs. Känns ju helt overkligt att vi förbereder oss på att du ska komma till oss. Vi inser också hur mycket vi har att lära innan du kommer. Men din pappa och jag pratade mycket efter kursen om hur lugna vi ändå känner oss. Jag, som brukar kunna vara nervös och försöka föreställa mig förändringar, känner inte igen mig själv i det här. Jag känner mig helt kolugn och tänker att kan alla andra, så kan vi också. Vad otroligt intressant det är också. Allt från vad tidigt bebisar kan uttrycka sina behov med hjälp av signaler till hur de har en instinkt till att söka sig till bröstet. Och vad amning gör. Vi ser fram emot att anta det här utmaningen tillsammans med dig och att göra vårt bästa för att vi ska få den bästa relationen. Vi längtar så efter att få se vem du är.

I veckan började du sparka alltmer mot revbenen. Du är nu ca 34 cm lång och väger ca 1,5 kg. Även om min mage tydligen är i minsta laget så har jag numer svårt för att böja mig. Och det är svårt att ta in att det är för att du faktiskt ligger där inne. Tänk att idag har vi ingen aning om vem du är... Och om ett år sitter vi förhoppningsvis här och planerar för ditt första kalas. Så overkligt. Men så spännande.

Igår kväll fick jag ett meddelande från våra vänner att de nu fått en liten pojke. Stort grattis till er! Om tre månader kommer kompisen! Jag själv går in i v 28 imorgon och förvånas över hur liten magen är på morgnarna. Jätteskönt men undra om det kan vara därför jag känner bebis så extremt mycket att jag inte ens kan sova om nätterna. Enligt appen vi har ska min sambo uppmuntra mig till att ta en tupplur på dagarna de dagar jag sovit dåligt. Det tycker jag låter nästan för bra för att vara sant med tanke på hur trött man är hela dagarna. Det ska jag nog kunna ställa upp på! Bjuder på magbild v 27+6 nedan. Idag väntar kalas för systerdottern. Hon som har en alldeles egen plats i mitt hjärta. Tårtan jag gjorde är levererad och nu väntar hon förväntansfullt på sina gäster så de kan dansa järnet på discogolvet de ordnat!

Morgon och kväll är du som galen där inne. Jag undrar så vad det är du gör... Det är inte bara en stark här och där, nej nej, snarare 5 sparkar/sekund. Är du en liten framtida boxare tro? Jag kan fortfarande inte fatta att du är där inne trots att jag känner dig i stort sett hela tiden. Vem är du? Nu är det inte långt kvar till vi får veta. Så overkligt. Ska jag bli mamma om några månader? Herregud... Jag ska verkligen göra mitt bästa för dig!

I övrigt ligger jag igen vaken ibland på nätterna. Men nu på grund av den där överraskningen jag vet att jag skulle ha fått som aldrig blev av. Jag är så otroligt ledsen för det... :( Det har varit min dröm i många år, att bli firad på det sättet... Och när det väl skulle bli av så förstörde jag det med mitt mående... Kommer aldrig förlåta mig själv för det... :(

Det var en parentes som jag var tvungen att få ur mig för att hoppas på bättre sömn inatt. Bjuder på magbilden v 26. Den är fortfarande ganska liten vilket jag är underbart glad för. Snälla stanna i den storleken ett tag till!

Nästa vecka är det dags att börja mäta magen och gå regelbundet till bm. Alltid skönt att ha lite bokade tider för då går tiden fortare. Nu är jag tillbaka på heltid på jobbet vilket är superskönt. Dock är jag så himla slut om kvällarna. Men jag kör på så länge det går!

Jag ligger här vaken. Vaknar så jäkla tidigt nu för tiden. Men det är något som gnager i skallen på mig. Så jag hoppas att om jag får skriva ner det kanske jag kan släppa det, i af för idag. Jag har inte skrivit än om hur jag mådde första tiden under graviditeten. Det kan jag ta en annan gång. Men i samma veva fyllde jag 30 år... Och fick veta att en sak ställdes in pga mitt mående just då... Och det var helt rätt beslut just där och då. Men nu när jag mår bra är jag så ledsen och arg på mig själv... Förstörde mitt mående mitt firande...? Ja, verkligen... Och man lever bara en gång. Jag visste att vi skulle ha avvaktat med allt till efter jag fyllt år. Det gör mig så jäkla ledsen att det blev så... :( och jag har svårt att släppa det. Det är därför jag ligger här vaken... Med en klump i magen... Jag förstörde det... :(

Nu börjar jag känna mig fet alltså... Ingen stor mage men det känns som att det är stor! Och foglossning... Promenaderna med hunden har blivit till kortare rastningar och simning är träningen som funkar bäst just nu. Igår var vi på barnloppis och köpte lite mer kläder. Så nu börjar det fyllas på i lådan. Vi köpte även ett babyskydd som en bekant till min syster sålde. Nu är det barnrummet som ska inredas och fixas iordning och lite annat smått och gott som behöver ordnas innan du kommer.

Det är dagen då din pappa känner dina första riktiga sparkar. ?? Idag träffade jag gamla kollegor på en föreläsning och idag var första gången folk på riktigt ser att det är en bebis jag har i magen. Det blir mer och mer verkligt för var dag som går.